Vardag

Nytt personbästa i båda paraprogrammen grad 2!

Hej

Efter mycket pluggande så behövde jag en välbehövlig paus. Jag tänkte då ta mig tiden att skriva om tävlingen förra helgen på Vara Hästsportsklubb. Jag valde att rida både mina paraprogram då jag vill ta varje tillfälle jag får att få mer tävlingserfarenhet. Även om det är lite mycket för min kropp att orka med…

Duffy kändes lite seg på framridningen och det var ju ett bra tag sen vi red paraprogrammen. Jag valde att galoppera lite för att få igång henne mer, något som jag vanligtvis inte gör. Men det är ett bra sätt som funkar såhär då vi bara är iväg och tävlar över en dag.

Jag tycker ändå att skritten känns bättre numera och vi har höjt kvalitén något under den sista tiden. Så det var kul att gå in på tävlingsbanan och få till fina skrittdelar, speciellt skänkelvikningarna som dessutom är koefficient x2 på. I första programmet (team test) fick vi bl.a. domarkommentaren ”Mycket fint, harmonisk uppvisning. Stadig trevlig form”. Procenten blev 72,727% och jag har verkligen tränat och tränat mot siktet att få minst 70% så det var otroligt kul att jag fick de. Så tacksam att jag kan träna som jag gör med Duffy, för det ger så mycket för mig att just få kvitto sen på att det lönar sig. Samtidigt som wow-känslan som infinner sig är obeskrivlig på flera sätt. Då jag faktiskt känner att jag fysisk förbättras, något som jag hade svårare att tro på innan Duffy kom in i mitt liv.

Det var ungefär 40 min mellan tävlingsstarterna. Så pappa promenerade lite lugnt med Duffy innan jag satt upp igen. Tiden mellan starterna så kände jag inte efter alls på hur kroppen kändes, utan jag ville så gärna att jag bara skulle orka. Envis som jag är så satte jag upp igen och försökte spara så mycket krafter som möjligt till nästa start. Planen innan var just att jag inte skulle behöva ”två framridningar” utan så som jag hade ridit innan första starten skulle räcka till att rida båda programmen.

Det individuella programmet är lättare att komma ihåg och jag får till flowet bättre känner jag.  Duffys kändes lika fin som i första starten och det var väldigt kul att känna så. Även om jag själv kände att jag inte var lika kvick i mina hjälper. Men jag kan ju inte annat att älska att Duffy hjälper mig så mycket i dessa lägen så vi får till det ändå. Förutom en taktmiss så fick vi in fina övergångar och fint flyt. 73,235% och domaren skrev ”fin takt och rytm. Lydiga längningar, du har en fin känsla och noggrannhet”.

Summering så är jag väldigt nöjd och känner främst att mitt och Duffys samspel syns mer och mer på tävlingsbanan. Hon är fantastisk helt enkelt och jag ser så mycket framemot nästa gång som jag tävlar paraprogrammen.

/LinnéaDSC07908

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s