Vardag

Frustrerad och placerad!

Hej!

Nu var det verkligen längesedan sen jag skrev ett inlägg här. Men idag behöver jag skriva av mig och berätta för er om dagens tävling.

Till att börja med så var jag osäker om jag skulle tävlat idag, då Duffy behöver mer träning. Men i dessa tider så gäller det att hitta motivation och jag tycker att tävla är väldigt roligt. Samtidigt som jag även ville att Duffy ska uppleva hur kul det är att komma iväg på äventyr, vilket märks att hon uppskattar.

Dagens tävling var återigen ett steg i rätt riktning (likt SM). Jag är otroligt glad att saker och ting blir bättre och bättre.

Ja, hur är det då att tävla som paradressyrryttare i grad 2 på en ”vanlig – icke paradressyr dressyrtävling”?

Det är speciellt på så många sätt och jag har tävlat på ”vanliga” tävlingar från det att jag började tävla och det är även något som jag kommer fortsätta göra. Även efter idag, då det tyvärr är alldeles för få paradressyrklasser i hela Sverige!

När jag tävlar på en vanlig tävling krävs det att jag har dispens för att kunna få rida med mina hjälpmedel på tävlingsbanan samt, att jag får rida lätt i traven. Dispensen ska både överdomaren och domaren i klassen veta om inför varje tävling som jag deltar i. När jag kom till tävlingsplatsen idag så pratade tävlingsledaren och jag om att alla berörda har fått den information som behövs, vilket de hade. Jag uppskattar verkligen samtal med tävlingsledaren, för då kan jag känna mig lugnare och trygg i att jag ska få rätt förutsättningar när jag inte tävlar en paraklass.

Jag har ridit för den domaren som dömde idag innan, det var alltså inte första gången som hon såg mig och Duffy (OCH MINA HJÄLPMEDEL, SAMT DISPENS).

Ett av mina hjälpmedel är att jag har ett spö på tävlingsbanan, vilket är något som man måste få dispens för att ha. Spöet är otroligt viktigt för mig som har nedsatt rörlighet och framförallt nedsatt styrka i kroppen. Spöet gör att jag kan vara tydligare i mina hjälper (signaler) och spöet kan jag reglera hur skarpt det ska vara, något som jag har svårt att göra genom tygeltag eller skänklar trots sporrar. Duffy har lärt sig att när jag använder spöet så är det framförallt för att få fram henne bättre, men det fyller också en funktion när vi ska vända, flytta åt sidan osv. Spöet fyller helt enkelt sitt fulla syfte, eftersom det är ett hjälpmedel som kompenserar för de fysiska begränsningar som min funktionsnedsättning medför.

Idag skrev domaren ”tänk på att inte använda spö så mkt på…”. Min fråga är då, varför tror du att jag har spö på tävlingsbanan? Det är definitivt inte för att ”det bara ska vara där” eller om det var det hen tänkte med kommentaren. Varje ridpass använder jag spöet för att förstärka mina hjälper, så även idag. Jag vet att spöet inte är helt still när jag inte använder det. Det är något som jag försöker träna och tänka på, men min kropp är inte hjälpsam och jag kan inte motverka mina spasmer hur mycket jag än skulle önska och vilja…

För att jag vet att det kan försämra helhetsintrycket, men Duffy bryr sig inte för fem öre om spöet inte är helt still. Hon vet när jag använder spöet som en förstärkande hjälp, det har hon lärt sig och hon är inte ensam om att kunna lära sig förstå det. Men att domaren skriver det som ända kommentar för att motivera att hen sätter 5.0 på ”ryttaren sits och hållning” i allmänt intryck, det tycker jag inte är okej speciellt då jag inte fått så lågt som 5.0 i någon del av programmet. Inte nog med det stryker hen under ”finheten” utan att kommentera vad hen menar med understrykningen.

Jag blir förbannad, arg och ledsen för att hen uppenbarligen har fördomar som hon har valt att inte skriva ut i protokollet. Jag vill kunna tävla utan att känna att jag blir diskriminerad och att man inte tar hänsyn till min funktionsnedsättning över huvud taget. Jag tävlar för att det är kul och då måste man kunna ha en positiv attityd som domare och uttrycka sig förståeligt. Det är enligt mig ett krav som varje domare måste kunna göra, om inte annat så behöver de få den kunskapen till sig innan de dömer en paradressyrryttare.

Jag känner att jag ska kunna anmäla mig till vilken tävling som helst och att varje domare åtminstone har en grundläggande förståelse för vad en enbart fysisk funktionsnedsättning är och hur det kan påverka ridningen. Så man inte automatiskt drar av ex antal poäng bara för att jag är en paradressyrryttare. Vi fick i alla fall en fin rosett.

4 reaktioner till “Frustrerad och placerad!”

  1. Men om du vet att spöet inte är helt stilla och att det är något du tränar på, hur kan kommentaren inte vara legit? Även om du är pararyttare så behöver du väl också konstruktiv kritik?

    Gilla

      1. Jag tänker att det kanske är svårt för domaren att veta graden av din funktionsnedsättning om du kanske inte hade lika mycket spasmer förra gången du tävlade och det jämfördes med det? Det är ju ändå en aspekt en domare behöver ta hänsyn till oavsett på vanlig tävling då bedömningen från vanlig tävling och ren para inte ser likadan ut, där bortser man ju helt från ryttaren och det blir ju inte rättvist att göra mot dom andra som tävlar i vanlig klass då.. Så det är ju lika svårbedömt som svårtolkat.. Det är väl därför man startat paratävlingarna kan jag tänka mig..

        Gilla

      2. Jag ser absolut att fler paradressyr klasser borde finnas, då det hade gynnat många. Just bara det som du nämner, att det finns skillnader som bör uppmärksammas!

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s